Hela jul- och nyårshelgen har borden dignat av mat, glögg, vin, kaffe, kakor, godis och vad vet jag! Vi smörjer i oss socker i alla de former, vitt mjöl och andra snabba kolhydrater. Dessutom kanske både kokt och stekt kött, fisk osv. Inte är det så konstigt om det frestar på kroppen och ett och annat avlagras i blodkärlen.
Detta sker i en värld som snart behöver föda 7 miljarder människor, där olja och andra viktiga naturresurser töms ut och förstörs och där klimatet blir alltmer instabilt. Hur borde vi försörja oss? Får åtminstone hålla mig till frukt och nötter......
Läser "Green for Life" och "Raw Foods" två böcker av Viktoria Boutenko. Både hon och familjen har återvunnit hälsa genom att äta levande föda, mest bara bladgrönt och frukt. Hon studerade bl a schimpansernas föda efter-som de liknar oss fast med ett mycket bättre immun-försvar. Hon fann att 40% av deras föda var gröna blad. Resten är mest frukt och bär. Sedan kastade hon ut spisen!
Det bladgröna är enligt Victoria nyckeln till hälsa, särskilt om det odlats "organic". Men eftersom vi inte har schim-pansens tänder som finfördelar födan rekommenderar hon att köra grönt i en mixer med vatten och någon frukt därtill. Frukten kommer att dominera och ge en god smak åt drinken. En sådan klorofyll-drink tar jag nu morgon och kväll.
Låt oss koppla hälsa med klimat. Hur skall vi kunna få fram grönt och frukt, helst lokalt odlat och även under perioden november t o m juni då vi varken kan plocka något grönt eller någon frukt?
1. Gröna blad
Bland gröna blad räknar vi in många kålväxter, där grön-kålen är kungen, men också sallat, helst med mörkgröna blad, persilja, spenat, nässlor med flera ätbara vilda växter.
Antag att vi minst bör få i oss några hekto grönt per dag. Fram till jul går det ofta att skörda färsk mangold, grönkål osv. Sedan är det minst 100 dagar när vi får använda lagrade produkter innan t ex nässlor går att skörda. Med 2 hg per dag behövs ca 20 kg för vintern och 70 kg för året. Kan vi lokalt försörja oss med dessa hälsoprodukter och hur skulle det gå till för t ex en stad med 50 000 invånare?
Djupfrysning är energikrävande. Därför kan man fundera på torkning, inläggning och även syrning. Med torkning skulle vikten minska till ca 4 kg/pers för hundra dagar.
En del grönt kan man även få fram genom groddning.
Staden med 50 000 invånare skulle behöva 1000 ton grönt för vintern, vilket i sin tur skulle kräva en areal på uppåt 100 hektar och för hela året 300 hektar. Den "hållbara hälsostaden" har tydligen odlingar inom när-området på ett helt annat sätt än dagens städer.
Luleå med 50 000 personer i centrala staden har högst 10 hektar trädgårdsodling "inom räckhåll".
2. Frukt och bär
Dagens konsumtion av frukt och bär i Sverige ligger strax över 3 hg per person och dag. Huvuddelen av denna konsumtion är import, särskilt vintertid. Svensk frukt kan enkelt lagras fram till jul. I kvalificerade lager kan svensk frukt vara fräsch hela vintern.
Antag att medelsvensson behöver 2 hg per dag av svensk frukt eller 70 kg per år. En äppelodling ger ca 1 kg/kvm. Det innebär ett behov av 70 kvm per person eller minst tre träd. Hälsostaden med 50 000 invånare borde minst ha 350 hektar fruktodling med ett par hundratusen träd för sin försörjning.
Ett hekto bär per dag innebär 36 kg per år. Det kan kräva 70 kvm bärodling eller kanske sex bärbuskar. Bär passar bra att djupfrysa. Ett vinterbehov på 20 kg kräver kanske 30 liter utrymme. Vår hälsostad med 50 000 personer skulle behöva 350 hektar bärodling för sina friska inne-vånare.
Gott Nytt År 2010 - vi har en hel del att göra!
